Detta virrvarr av olika terminologier är en betydande orsak till att människor inte kan ses öga mot öga. Det är vad som förändrar saklig dialog till vildsinta bråk där ingen av parterna lyssnar till den andre. Detta gäller särskilt ordet “extremism”, eftersom det är ett försök ifrån den som använder det till att definiera saker ifrån ett eget perspektiv.

De flesta människor ser sig själva som balanserade och måttfulla. Måttfullhet är i sig en symbol för balans och kraft och en eftersökt kvalitet som alla människor uppskattar. Den stora vinsten ligger i en medelväg mellan två ytterligheter. Detta var Aristoteles åsikt och den har bekräftats av lärde inom islam som al-Ghazali, Ibn Taymiyah och Ibn al-Qayyim med flera. Detta är likaså en av de betydelser av “ett mittens samfund” som nämns i Koranen:

Och Vi har gjort er till ett mittens samfund…¹

Om du ser dig själv som en person som företräder måttlighet följer det naturligt att du också kan kategorisera och positionerna andra människor utifrån din egen måttfullhet — denne är till höger, denne är till vänster, denne är långt till vänster, denne är en extremist och denne är moderat.

Denna “förmåga” till att kunna kategorisera andra människor kan vara ett resultat av ens egna överdriva uppfattning om att själv vara den som ser saker och ting utifrån ett neutralt perspektiv då ens egna hållning blir det kriterium som används för att bedöma andra människor. Det kan också ses som ett försök till att diktera för andra hur man tänker utan att ge dem en chans att uttrycka deras åsikt.

Det finns människor som är naturligt benägna mot balans och måttfullhet, vilket är en mycket värdefull kvalitet att ha välsingnats med. Lärde har alltid ansett att integritet är en av de högsta dygderna. Denna egenskap kännetecknas av harmoni och balans mellan en persons impulser så att en impuls inte åsidosätter en annan. Detta uppnås under förnuftets kontroll, så att när detta sker, uppstår en balans mellan förnuftets diktat och en persons beteende.

I motsats till denna grupp finns det även de som är benägna mot att ha ett starkt personlighetsdrag som övervinner de andra, exempel på detta kan vara vrede eller lust. De kan därmed inte upprätthålla en balans mellan förnuft och impuls. Ibland utövar förnuftet en styrande kontroll över impulser, och ibland är det tvärtom. Denna avsaknad av balans kan leda dessa människor till ett tankesätt som är långt ifrån måttligt.

En persons temperament har en direkt inverkan på de val, både teoretiska och praktiska, som görs genom livet, såvida inte personen kontrolleras av en större kraft utifrån. Resultatet av detta är att du finner en persons åsikter, val och övergripande sätt att leva relaterade till varandra, eftersom de härstammar från samma källa.

Lyckligtvis faller de flesta människor inom ramen för rättvisa och måttlighet i alla vardagliga göromål då det är på detta sätt som människan är skapt. Måttlighetens domäner är inte alls begränsade utan är i själva verket allmänna ramar som omfattar många kategorier av människor. Det återstår dock att påpeka att den naturliga balans som de flesta människor åtnjuter inte är mer än förmågan att acceptera sanningen och att påverkas av den. Denna typ av beredskap är emellertid inte till någon nytta om den inte har en gudomlig vägledning inneboende.

Av denna anledning ser vi i Koranen att uppenbarelsen liknas vid ett regn och den person som är öppen för vägledning liknas vid en bördig jord. I ett än mer specifikt exempel ser vi en liknelse om ett ödmjukt hjärta och bördig jord, och ett likgiltigt hjärta och öde land.

Gud säger:

Är det inte tid att de troende ödmjukar sig i sina hjärtan inför Gud och den sanning som har uppenbarats, så att de inte blir som de som förr fick del av uppenbarelsen, men vars hjärtan med tiden hårdnade tills de — många av dem — återföll i trots och olydnad [mot Gud]?

Direkt därefter säger Gud:

Tänk på hur Gud skänker nytt liv åt torr och död jord! Ja, Vi har klargjort [Våra] budskap för er för att ni skall använda ert förstånd.²

Ibn Kathîr säger i hans kommentar av Koranen:

I denna vers finns ett tecken på att Gud gör hjärtan som härdats mjuka, att Han vägleder dem som är förvirrade efter att de har kommit vilse och att han lindrar nöd efter tider av svårighet.

Abu Musa al-Ash‘ari berättar att profeten Muhammed (över honom vare Guds frid och välsignelser) sade:

Vad Gud sände mig med i form av vägledning och kunskap är likt ett rikligt regn som faller mot marken. En del av marken är ren och bördig, så när regnet träffar den ger den ifrån sig rikligt av gräs och bete, och om detta land är tomt på vegetation tar det vattnet så att Gud gynnar människor med det. De dricker det, ger det till sina djur och använder det i jordbruket. Annan mark är dock platt och karg; det håller varken vattnet eller producerar betesmark. Den första typen av mark är likt den som har förståelse för religionen och drar nytta genom det som Gud har sänt till mig; så han lär sig och lär andra. Den andra marken är som den som inte ägnar någon uppmärksamhet och vägrar att acceptera den vägledning som Gud har sänt till mig.³

Detta leder oss till slutsatsen att verklig balans och integritet bygger på två fundament:

Att hålla sig till sanningen som kommer från Gud och Hans sändebud (må Guds frid och välsignelser vara över honom) och att tillämpa de uppenbarade lärorna i livets alla skeenden, stora som små.

Den inneboende kvalitet i varje människa som gör henne mottaglig inför att acceptera denna sanning.

Uppenbarelsen är ljuset och den person som är redo att ta emot dess vägledning är den lampa från vilken ljuset strålar. Enligt en tolkning som Ibn Kathîr nämner är det därför Gud säger:

Gud är himlarnas och jordens ljus. Hans ljus kan liknas vid en nisch där en lykta står. Lyktan är [omsluten] av glas och glaset lyser med en stjärnas glans. [Det är en lykta] tänd [med olja] från ett välsignat träd, ett olivträd som varken tillhör öst eller väst och vars olja nästan lyser utan att eld har rört vid den. Ljus över ljus! Gud leder till Sitt ljus den Han vill och därför framställer Han liknelser för människorna. Gud har kunskap om allt. Koranen, al-Nur: 35

Uppenbarelsen är regnet och den person som har viljan att acceptera den är som en fertil jord. Denna liknelse kan återfinnas även i andra texter utöver de som vi har nämnt. Detta innebär att gudomlig uppenbarelse från Koranen och profetens (över honom vare Guds frid och välsignelser) sätt att leva (sunnah) är den verkliga måttstocken att döma saker i ljuset av. De personer som bär Lagen på detta sätt är i varje generation de människor som verkligen är balanserade och måttfulla. Detta framgår av följande profettradition:

Denna kunskap bärs i varje generation av människor av måttfullhet som förkastar de okunnigas felaktiga tolkningar, de påståenden som kommer från de som följer falskhet och fanatikers snedvridning.⁴

Detta är tydligt och klart, och det finns många texter av samma innebörd. Detta visar likaså att de människor som är rättvisa, balanserade och måttfulla är de som är vägledda av Koranens och profettraditionernas ljus till vilka alla frågor förs tillbaka.

Extremism av alla slag är de undantag som bekräftar regeln och det är därför som profeten (må Guds frid och välsignelser vara över honom) varnar för extremism. Ibn ‘Abbas har berättat att profeten Muhammed (må Guds frid och välsignelser vara över honom) sade:

Håll er borta från extremism i religionen, för de som kom före er gick enbart under på grund av deras extremism i religionen.⁵

Extremism är i en islamisk kontext ett avvikande sätt att förstå den islamiska läran eller att tillämpa dem, trots det faktum att vissa av dessa extremister kan lägga fram deras argument utifrån en islamisk hållning eller motiveras av känslor grundade i religionen.

Profetens följeslagare var det rättvisa och måttfulla folket som var som ett vittne över mänskligheten. De som går till ytterligheter eller faller i extremism måste ledas tillbaka till följeslagarna exempel, likväl som de som faller i försummelse och negligens.

Fotnoter:

1. Koranen, al-Baqarah: 143
2. Koranen, al-Hadid: 16–17
3. Sahîh al-Bukhari (77), Sahîh Muslim (4232), Musnad och Ahmad (18.752)
4. Se al-Tamhîd (1/59)
5. Sunan al-Nasa’i (3.007)

Related posts:

• En avslappnad inställning


• Attacker mot civila under jihad

Han blev fascinerad av siarens kunnande och började praktisera samma sak på hans vänner. När en av hans skeptiska vänner utmanade honom, bad han honom att räcka fram handen. Mannen gjorde så hånfullt. Men inte heller för skeptikern tog det lång tid att bli förvånad, eftersom 90% av vad Bernard Shaw berättade för honom om hans liv stämde överens.

Han hade sagt till sin vän exakt vad han själv hade fått höra från siaren. Vilket gick att tillämpa på vännen lika mycket som det gick att tillämpa på honom. Skälet till detta, som Bernard Shaw klokt påpekat, är att människors liv till 90 procent är identiska och att det endast är de sista 10 procenten som skiljer. Spåmannen var skicklig på att känna till saker som nästan alla människor har gemensamt och att kunna tala om dem på ett sätt som gjorde att hans klienter kände att det som han sade var speciellt ämnat för dem.

Vad Bernard Shaw upptäckte om spåmän gäller det mesta av vad de säger, oavsett om de läser i handflator eller i teblad.

Förutsägelser om världen som är dold för oss människor kommer i många olika skepnader, och en skepnad är vad vi finner i kvällspressens horoskop. Om du någonsin har haft tillfälle att läsa dem har du säkert sett att det som sägs är så allmänt att man kan ta texten för ett stjärntecknet och placera den under ett annat utan att märka någon skillnad. Detsamma gäller om du följer dessa horoskop under en längre tid. Anledningen till detta är att metoden här är samma metod som Bernard Shaws handflateläsare använde.

Vi kan se ännu en sida av detta mångfacetterade mynt i de påstådda uppenbarelser som sufishejker förmedlar till deras anhängare om vad som har inträffat i dåtiden och vad som kommer att inträffa i framtiden. Professor al-‘Uqqâd skriver i sin biografi om en intressant händelse från hans skoltid om hans folkskolelärare som trodde på sufishejker och som därav också uppmuntrade eleverna till att följa dem. Shejken besökte klassen för att säga några ord till varje elev i tur och ordning och när al-‘Uqqâds tur kom sade shejken till honom: “Ansträng dig mer med engelskan.”

Al-‘Uqqâd skriver:

Jag var mycket duktig på engelska, så det fanns ingen anledning för honom att ge mig ett sådant råd. Men han sade detta till mig för att om jag gjorde bra ifrån mig på mina engelskaprov, skulle folk säga: “Shejken nämnde det och du blev välsignad”, men om jag gjorde dåligt, skulle de säga: “Shejken varnade dig och detta var uppenbarelse.” Så här långt kan människor gå för att relatera händelser till denne shejks vaga uttalanden för att kunna förklara dem som välsignelser och uppenbarelser.

Detta mynt har ännu en sida som är mycket i ropet dessa dagar och det är tolkning av drömmar. Vissa människor går in i denna bransch då de ser att de kan få ut mycket i form av berömmelse och pengar utan att utföra ett riktigt jobb. De kan se att de inte behöver någon speciell kunskap och att de inte behöver anstränga sig speciellt mycket för att utföra “undersökningen”. Allt de behöver göra är att lyssna till människors drömmar och därpå komma med vaga och allmänna råd:

“Du kommer att få problem men de kommer att lösas.”

“Du har en skuld men till sist kommer du att kunna betala den.”

“Du kommer att utsättas för svårigheter men därefter kommer du att finna lättnad.”

Människor längtar så efter en glimt av framtiden att de klamrar sig fast vid uttalanden som dessa och relaterar dem till händelser i deras liv. Det är lätt när uttalandena är så vaga och de åtminstone delvis kan relateras till vissa situationer. Eftersom människan av natur vill veta vad framtiden bär i sitt sköte har hon lätt för att ta till sig uttalanden likt dessa utan att göra djupare undersökningar.

Shejk Muhammad bin ‘Abd al-Wahhâb säger i sin kommentar av profettraditionen om en siare som berättar hundra lögner för varje sanning:

Det innebär att människor kommer att acceptera lögnen genom att hålla sig fast vi en sanning och ignorera hundra lögner.

Om vi skulle tillämpa denna “yrkesskicklighet” om “en på hundra” på våra drömtolkare idag, skulle vi finna att vissa av dem inte ens kan mäta sig med det. De får en träff på hundratals missar. Men människor är i deras godtrogenhet villiga att hålla fast vid ett rätt och glömma resten.

Det är därför de som säljer kunskap om världen som är dold för oss människor finner så många kunder. Och det är anmärkningsvärt att detta hantverk frodas mer än någonsin även i utvecklade länder där stora tv-nätverk hyr siare för att läsa människors handflator på många mils avstånd.

Vi måste dock nämna att det är skillnad mellan spåmän som kommer med vaga uttalanden i skepnad av drömtydning och legitima former av drömanalys. I varje disciplin finns det verkliga yrkesmän likväl som det finns charlataner. Berättigade drömanalytiker är människor med integritet som talar med kunskap utan att söka berömmelse. Charlataner är de som ser drömtydning som ett snabbspår mot ära och status. De behöver inte någon utbildning, expertis eller examensbevis; och deras kunder ber dem inte att backa upp vad de säger med fakta.

Att utnyttja godtroget folk genom att låtsas kunna tolka drömmar är likvärdigt med att utnyttja sjuka människor genom att påstå sig kunna hela dem. Båda dessa metoder utförs ofta i religionens namn och det är därför viktigt att vi klargör sanning från lögn i dessa frågor.

Och framgång är med Gud alena.

Källa:
Professor ‘Abd al-Wahhâb al-Turayrî (2002), Soothsaying & Soothsayers. www.islamtoday.com

Related posts:

• Ikonografi och anikonism


• Överallt och alltid för alla


• Astrologi, horoskop och spådom

Det skall läggas på minnet att alla religioner har anhängare som är vilseledda och i rättvisans namn är det religionens lära som skall studeras då den är måttstocken med vilken anhängarnas handlingar döms som korrekta eller felaktiga.

Det är inte rätt att döma islam efter vilseledda eller okunniga muslimers handlande. Ej heller är det rätt att döma islam efter det förfallna och korrumperade tillstånd som genomsyrar den muslimska världen. Vad islam förkunnar är en sak och vad många muslimer nuförtiden gör den raka motsatsen. Det enda sätt som muslimer kan göra islam rättvisa är genom att lära oss om dess ädla läror som tydligt predikas genom Koranen och profetens föredöme.

Den före detta popstjärnan Cat Stevens, numera känd som Yousef Islam, har sagt:

Det är fel att döma islam i ljuset av avvikande muslimers beteende, som alltid kan ses i media. Det är som att säga att en bil är dålig om föraren är rattonykter...

Islam är en fridfull religion som uppnås genom underkastelse inför den Allsmäktige Skaparen, Gud. Islam talar för fred men samtidigt manas dess anhängare till att bekämpa förtryck. Kampen mot förtryck kan stundom kräva brukande av våld, ja, ibland måste våld användas för att uppnå fred.

Det råder inga tvivel om att islam tillåter krig under särskilda omständigheter. En religion eller civilisation som inte gör det kan inte överleva. Islam tillåter dock aldrig attacker mot oskyldiga, kvinnor eller barn. Islam förbjuder dessutom muslimer att ”ta lagen i egna händer”, vilket betyder att enskilda muslimer inte får bestämma vem eller vilka de villa döda eller bestraffa. Rättegångar och bestraffningar kan endast utfärdas av en legitim domare.

Källa:
al-Jumah, Discover Islam. www.islamhouse.com

Related posts:

• Regler för jihad


• Attacker mot civila under jihad


• Mer än ett “heligt krig”

Tag inte andras liv – Gud har förklarat [livet] heligt – annat än i rättfärdigt syfte.¹

Av denna orsak föreskrev Vi för Israels barn att om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet. Trots att Våra sändebud har kommit till dem med klara vittnesbörd, fortsätter många bland dem att begå ohämmat övervåld på jorden.²

Så högt värderas människolivet att Gud likställer tagandet av ett enda liv på ett orättfärdigt sätt som likvärdigt med att ha dödat hela mänskligheten.

Det är viktigt att förstå att islam enbart tillåter krig under särskilda omständigheter. Det är föraktat och endast tillåtet som en sista utväg när alla fredsförsök har prövats. Profeten (över honom vare Guds frid och välsignelser) stred ibland för sin saks överlevnad men när säkerhet och stabilitet hade säkrats lade han ned vapnen för att istället föra dialog.

Även under krigstillstånd påbjuder islam att armén skall behandla fienden rättvist. Islam har dragit en tydlig skiljelinje mellan stridande och icke-stridande i ett fiendeland. Profeten (över honom vare Guds frid och välsignelser) sade till hans arméer: ”Döda inte äldre, barn eller kvinnor.”³ Och: ”Döda inte klostermunkar.”⁴

När profeten Muhammed (över honom vare Guds frid och välsignelser) såg en död kvinna på slagfältet frågade han vredgat hans följeslagare varför hon hade bragts om livet och han fördömde i starka ordalag detta.

Både fiender som strider och fiender som har tagits till fånga har en lång lista med rättigheter:

• Tortyr skall inte förekomma,
• skadade eller försvarslösa skall inte dödas,
• lik skall inte lemlästas och
• stupade fiender skall respekteras och återlämnas.

Härmed blir det klart att islam inte tillåter orättvisa och förtryck – istället påbjuds rättvisa, tolerans och fred.

Långt ifrån att enbart vara en militant dogm är islam ett sätt att leva som överskrider ras och etnicitet. Koranen påminner oss återkommande om vårt gemensamma ursprung:

Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er den bäste vars gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt.⁵

Det är islams universalitet som gör den till världens snabbast växande religion. I en värld full av konflikter och schismer människor emellan, i en värld som plågas av terrorism, både från individer och från stater, är islam en ledstjärna som erbjuder framtidshopp.

Källor:
al-Jumah, Discover Islam. www.islamhouse.com; Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius

Fotnoter:

1. Koranen 6:151
2. Koranen 5:32
3. Abu Dawud
4. Ahmad
5. Koranen 49:13

Related posts:

• Terrorism


• Tvång skall inte förekomma


• Attacker mot civila under jihad

Med en avslappnad inställning följer en fertil grund för denna medfödda inre natur att frodas i. En avslappnad inställning ger människan utrymme för eget handlande, så länge inte islams diktat överträds eller andra människors rättigheter kränks.

Alla människor delar en gemensam värdegrund som islam definierar och perfektionerar. Islam har inte kommit för att beröva människan på hennes medfödda moraliska värderingar, utan snarare är islam den religion som bekräftar och förfinar dem.

Profeten Muhammed (fred vare med honom) berättade vid ett tillfälle för hans följeslagare om ett förbund som araberna hade ingått och som hade inneburit fred mellan de olika klanerna. Han sade att om han hade bjudits in till att underteckna ett sådant avtal, hade han gjort så. Det var ett fördrag som förde samman de olika folken runt en gemensam sak, som tillvaratog deras rättigheter samt värdighet och som innebar slutet på den endemiska krigföring som kostat så många liv. Även om fördraget ägde rum före islam var det likväl i enlighet med alla människors inre samvete. Vi vet alla hur viktigt det är att kunna lära av varandra för att därigenom kunna utvecklas, och vi är alla överens om att både Gud och människan avskyr hat och konflikt.

En mild och flexibel syn på religiösa frågor ger människan goda framtidsutsikter och hon kan på så sätt utöva tron på ett uppriktigt sätt i enlighet med den inre natur som Gud har skapat henne med. På detta sätt blir religionen inte en börda, vilket Gud heller inte har avsett den att vara.

En gång kom en ökenbo till profeten (fred vare med honom) för att klaga över att Mu‘adh drog ut på bönen. Profeten (fred vare med honom) frågade: “Vad säger du i bönen?”

Han svarade: När jag säger tashahhud¹, säger jag: “O Gud! Jag ber Dig om Paradiset och söker skydd hos Dig från Elden.” Jag är dock inte bra på att ‘surra’ som du och Mu‘adh är.

Profeten (fred vare med honom) sade till honom: “Det är i princip dessa saker som vi ‘surrar’ om.“²

Vi kan se att profeten (fred vare med honom) inte bad mannen att memorera vad som skulle vara svårt får honom att komma ihåg. Istället tog han hänsyn till mannens förmåga utan att förhöra honom om hans avsikter. Kanske var han gammal, eller hade han svagt minne, eller hade han haft en svår uppväxt.

Ordet som mannen använde för att beskriva Mu‘adhs och Muhammeds bön var inte de mest smickrande och kunde lätt ha uppfattats som förolämpande. Profeten (fred vare med honom) tog dock inte illa upp utan accepterade mannens grovhuggna språk: “Jag är inte bra på att ‘surra’ som du och Mu‘adh är.” Och svarade försiktigt: “Det är i princip dessa saker som vi Drone om.” Med detta svar tröstade han mannen och försäkrade honom om att de enkla ord som han använde i sin bön i grund och botten var samma som Mu‘adh använde — även om Mu‘adh kanske använde ord som ökenbon inte skulle ha förstått.

I själva verket var mannens bön samma bön som alla profeter har bett — en bön om Paradiset och undsättning från Helvetet.

Och Vi bönhörde honom och skänkte honom [sonen] Johannes — Vi gjorde nämligen hans hustru fruktsam. — De var alltid beredda att göra gott och ödmjukade sig inför Oss med hopp och fruktan och visade stor undergivenhet.³

En lättsam natur bör utgöra grunden för hur vi beter oss och interagerar med andra människor. Vår inre följsamma natur och religiösa medvetenhet är bättre än påtvingade svårigheter i religionen. Genom att följa denna natur undviker man att vara alltför pretentiös eller att visa sig skrytsam.

Vi finner att de flesta av de som sysselsätter sig med hårklyverier inte bidrar med någon nytta. De är människor som slåss om innehavet av en torr brunn eller som klättrar uppför en hägring. De lever inte i verkligheten utan riktar all uppmärksamhet mot ytliga tvister. De är de sista som gör andra människor nytta, men de första att kritisera och klaga. Detta är verkligen klandervärt!

Källor:
Shaykh Salman al-Oadah (2008), An Easygoing Approach to Faith. www.islamtoday.com; Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius.

Fotnoter:

1. Tashahhud är ett speciellt moment i den vanliga bönen som förrättas fem gånger per dag.
2. Sunan Abu Dawud #22 och Musnad Ahmad #15333
3. Sûrah al-Anbiya’: 90

Related posts:

• Terrorism


• Attacker mot civila under jihad


• En existens tyder på att det också finns en Skapare

Det finns inga ateister i en skyttegrav.¹

Tveklöst finns det tidpunkter — kanske under en långvarig sjukdom, det till synes eviga ögonblicket vid ett våldsam och förnedrande rån eller sekunden före en nära förestående bilolycka — när alla människor inser hur svaga de är och att de inte själva styr ödet. Vem ber man om hjälp i en sådan situation om inte Universums Skapare? Desperata stunder som dessa borde påminna alla och envar, från den lärde inom religionen till den uttalade ateisten, om hur beroende vi är av något mycket större än oss själva. Något som är större i kunskap, makt, vilja, majestät och härlighet.

I sådana nödsituationer, när alla mänskliga ansträngningar har misslyckats och materiell existens inte längre kan komma till undsättning, vem ber vi då instinktivt om hjälp? Vid sådana prövningar ber människan Gud om hjälp och lovar att lita till Honom livet ut. Men hur många av dessa löften är det som hålls i efterhand?

Utan tvekan kommer den svåraste dagen att vara Domedagen, och det kommer att vara en stor olycka att endast då, för första gången, erkänna Guds existens. Den engelska poeten Elizabeth Barrett Browning talar med ett visst mått av ironi om nödlidande människors klagan i The Cry of the Human:

Och läppar säger “Gud är ömkansvärd,“
Vilka aldrig säger, “Gud vare lovad.”

En fundersam ateist full av skepsis, men rädd för möjligheten att Gud och domens dag existerar, kanske kan överväga “skeptikerns bön”:

“O Gud — om det finns en Gud,
Rädda min själ — om jag har en själ.“²

Hur kan något gå fel med en bön likt denna? Fortsätter ateisten att inte tro, kommer allt att vara som förr, men skulle han börja tro, har Thomas Jefferson haft följande att säga:

Om du anar att det finns en Gud, ett medvetande vars öga du agerar under, och att Han gillar dig, kommer det att bli ett stort extra incitament; för finns det ett liv efter detta, kommer hoppet om en lycklig existens att öka aptiten för att förtjäna det…³

Det kan sägas att om någon inte kan uppfatta bevisen för Guds existens i Hans magnifika skapelse, bör han se efter en andra gång. Som Francis Bacon har noterat:

Jag tror hellre på alla fabler i legenderna, på Talmud och alcoran (dvs. Koranen), än att det inte finns något bakom detta Universum.⁴

Han har vidare sagt:

Gud har aldrig åstadkommit mirakel för att övertyga om ateism, därför att även de enklaste saker som Han gör övertygar.⁴

Värt att begrunda är också det faktum att även de lägsta delarna av Guds skapelse, som kanske är enkla verk i Hans mening, är underverk i vår. Se till exempel till ett så litet djur som en spindel. Är det någon som verkligen tror att en sådan oerhört invecklad varelse utvecklats från en “ursoppa”? Bara ett av dessa små mirakel kan producera upp till sju olika sorters silke varav en del är tunna som ljusets våglängd men starkare än stål. Silket är av olika former, från elastiska och klibbiga trådar som används för snärjningar till de som inte fäster sig och som är till för att bygga nät. Spindeln kan, när helst den vill, inte bara tillverka sitt personliga val av dessa sju olika sorters silke, utan också reabsorbera, fördela och återvinna dess beståndsdelar. Och detta är bara en liten del av spindelns alla mirakel.

Likväl upphöjer människan sig till höjden av arrogans när en stunds eftertanke egentligen borde inklinera hjärtat mot ödmjukhet.

Ser vi en byggnad förstår vi att det finns en arkitekt och ser vi en skulptur inser vi att det finns en konstnär. Men ser vi till alla fantastiska aspekter av denna skapelse — från den komplexa balansen i atomens kärna till den yttre rymdens enorma vidder — övertygar detta oss om… ingenting? Omgiven av en värld av synkron komplexitet, kan vi inte ens montera en myggas vinge. Men likväl existerar universum i ett tillstånd av perfekt ordning som en produkt av slumpmässig kaos som till sist har inrättats i balanserad perfektion.

Vissa tror på slumpen, andra tror på en Skapare.

Källa:
Dr. Laurence B. Brown, The Concept of Agnosticism. www.islamreligion.com

Fotnoter:

1. NY Times. 13 april 1944. Cummings: Predikan på Bataan, Filippinerna.
2. Renan, Joseph E. Bön en skeptiker.
3. Parke, David B. s. 67.
4. Bacon, Francis. Ateism. S. 16.

Related posts:

• Ateismens historia

Även om man enbart studerar ett fåtal av dessa miljontals känsliga system är det tillräckligt för att visa att den värld vi lever i är speciellt utformad för oss.

Ett av de viktigaste systemen är den atmosfär som omsluter jorden, då atmosfären har just den sammansättning av gaser som krävs för att både människor och djur skall överleva.

Syre, en gas som är livsavgörande för alla levande varelser, hjälper till att förbränna mat och omvandla den till energi i våra kroppar. Om den mängd syre som finns i atmosfären skulle vara högre än 21% skulle kroppens celler snart ta stor skada. Jordens vegetation och de kolvätemolekyler som behövs för att liv skall kunna existera skulle också snabbt förstöras. Om andelen var mindre, skulle det ge oss andningssvårigheter, och maten vi äter skulle inte omvandlas till energi. Därför är 21% syre den mest idealiska kvantiteten för liv.

Men det finns fler gaser än syre. Kväve och koldioxid är också en del av den perfekta balans som levande organismer behöver. Den andel kväve som finns i atmosfären är exakt den mängd som krävs för att balansera syrets skadliga och förbrännande effekter. Förhållandet är likaså exakt det som krävs för fotosyntes, vilket är avgörande för livets energiförsörjning på jorden. Dessutom är mängden koldioxid den mest lämpliga för att hålla yttemperaturen stabil på jorden och för att förhindra värmeförlust nattetid. Denna gas, som utgör 1% av atmosfären, täcker jorden och hindrar förlust av värme till rymden. Om mängden var större, skulle temperaturen stiga och orsaka klimatinstabilitet och utgöra ett allvarligt hot mot alla levande varelser. Men mängden håller sig konstant i detta perfekta system.

Den vegetation som täcker jorden omvandlar koldioxid till syre och producerar på så sätt 190 miljarder ton syre varje dag. Andelen övriga gaser ligger alltid på samma nivå jorden över och på detta sätt upprätthålls allt liv.

Utöver den sammansättning av gaser som behövs för att liv skall kunna existera finns även mekanismer som behövs för att bevara och upprätthålla denna perfekta ordning. Enbart en liten rubbning av denna balans, även om det enbart vore för ett kort ögonblicklig, skulle innebära den totala förstörelsen av allt liv. Detta har dock aldrig inträffat. Hur dessa gaser bildas i atmosfären i just den mängd som människan behöver och det ständiga bevarandet av dessa nyckeltal tyder på ett det finns en plan bakom denna skapelse.

Jorden har likaså en perfekt storlek för att atmosfären skall kunna existera. Vore jordens massa bara lite mindre skulle dess gravitationskraft vara otillräcklig och atmosfären skulle spridas ut i rymden. Om dess massa vore enbart lite större skulle gravitationskraften bli alltför stor och jorden skulle absorbera atmosfärens gaser. Antalet förutsättningar som krävs för att en atmosfär skall bildas likt den vi lever under är ofantligt många.

Inrättandet av dessa proportioner och den balans som vi ser i skyn nämns i Koranen:

Han har rest himlens valv och fastställt [alltings] mått.¹

De flesta människor är inte medvetna om den känsliga balans av gassammansättningar som atmosfären består av, avståndet till solen eller planeternas rörelse. De vet inte hur stor betydelse denna balans har i deras egna liv. Enbart en liten avvikelse i denna väl avvägda komposition skulle göra det mycket svårt för människan att leva på denna jord.

Här följer några exempel på dessa balanser:

Hade gravitationen varit starkare hade atmosfären behållit för mycket ammoniak och metangas, vilket hade gjort liv omöjligt. Hade den varit svagare hade jordens atmosfär förlorat för mycket vatten, och även då hade liv varit omöjligt.

Jordskorpans tjocklek är också en viktig komponent. Hade jordskorpan varit tjockare hade alltför mycket syre överförts från atmosfären till jordskorpan vilket hade fått allvarliga effekter på människans liv. På motsatta sätt, om jordskorpan vore tunnare, hade den vulkaniska aktiviteten varit för stor för att tillåta liv på jorden.

En annan balans som är avgörande för mänskligt liv är den mängd ozon som finns i atmosfären. Hade det funnits mer ozon hade yttemperaturen blivit för hög och hade det funnits mindre hade yttemperaturen blivit för låg.

Avsaknaden av ett enda nyckeltal skulle innebära slutet för allt liv på jorden. Men Gud har skapat universum med oändlig vishet och makt och utformat jorden särskilt för att människan skall kunna leva på den. Trots detta lever de flesta människor i total okunnighet om dessa händelser. Gud påminner människan i Koranen:

Han låter natten glida in i dagen och Han låter dagen glida in i natten. Han har underordnat solen och månen under [Sina lagar]: var och en löper sitt [kretslopp] till en fastställd tidpunkt. Detta är Gud, er Herre! Makten och herraväldet är Hans, och de som ni dyrkar vid sidan av Honom har ingen makt ens över dadelkärnans fina skal!²

Det är tillräckligt att studera alla miljontals döda planeter i rymden för att förstå att den känsliga balans som behövs för liv på jorden inte är ett resultat av slumpmässiga sammanträffanden. Nödvändiga förutsättningar för liv är alltför komplicerade för att ha bildats slumpmässigt “på egen hand”, och dessa villkor är särskilt skapade för att liv skall existera.

De viktiga komponenterna i denna skapelse som vi kortfattat har beskrivit är endast ett fåtal av de miljontals intrikata och sammanlänkade beståndsdelar som krävs för att liv på denna jord skall vara möjligt.

Att undersöka enbart en del av denna balans och harmoni är tillräckligt för att förstå Guds allsmäktighet och att varje del av universum är skapad med en bakomliggande plan. Det råder inga tvivel om att en människa inte skulle kunna konstruera en sådan fantastisk ordning och harmoni. Inte heller är komponenterna av denna ordning — atomer, molekyler eller gaser — i stånd att upprätta en så välbalanserad ordning själva. Detta beror på att sammansättningen av denna väldiga skapelse endast kan genomföras av den som har visdom, kunskap och makt. Det upphöjda väsen som beordrar, planerar och balanserar universum för att kunna hysa liv på en planet som jorden är Gud, som är oändligt vis och har all kunskap och makt.

Koranen berättar att de människor som kan inse detta är de människor som använder sitt förstånd:

I skapelsen av himlarna och jorden och i växlingen mellan natt och dag ligger helt visst budskap till dem som vill använda sitt förstånd; de som minns Gud när de står, när de sitter och när de lägger sig till vila, och som, när de begrundar himlarnas och jordens skapelse [ber med dessa ord]: “Herre! Du har inte skapat [allt] detta i blindo. Stor är Du i Din härlighet! Förskona oss från Eldens straff!³

Källa:
The Earth, A Living Planet. www.islamreligion.com

Fotnoter:

1. Koranen 55:7
2. Koranen 35:13
3. Koranen 3:190–191

Related posts:

• Konstverket är inte konstnären


• Livet har en mening


• En existens tyder på att det också finns en Skapare

Likaså var plaststolar till att sitta på en gång flytande olja långt ned i jorden. Det går inte att föreställa sig någon sittandes på flytande olja som man sitter på en stol. Men genom människans kunskap om att på kemisk väg förädla olja produceras plast och stolar görs för att sitta på.

Detta är vad människan är kapabel till: att omvandla vad som redan existerar. Hon kan inte skapa träd eller olja. När man talar om att tillverka olja avser man egentligen att utvinna olja. Oljan tillkom för miljoner år sedan genom geologiska processer. Människan har sedan pumpat upp den ur jorden och raffinerat den. Detsamma gäller träd. Även om människan planterar träd kan hon inte skapa de frön som träd växer ifrån.

[Vad vi kan lära oss av dessa exempel är att Gud är den ende verklige Skaparen av detta Universum och allt som det hyser av liv och döda ting. Det är inte människan som har skapat det, det har inte tillkommit av en slump och inte har det skapat sig själv.]

Källor:
Dr. Bilal Philips, Did God Become Man? University of Wales

Related posts:

• Hur många skapare finns det?


• Människan kan inte skapa


• Människan tog ansvaret

Agnosticism är inte en religion utan en metod vars kärna utgörs av en strikt tillämpning av en enda princip… Den positiva aspekten av principen kan uttryckas i fråga om intellekt; följ ditt förnuft så långt det tar dig utan att ta hänsyn till något annat. Och i en negativ form; att inte låta slutsatser ses som definitiva om de inte går att bevisa.²

Huxley tycks inte ha avsett en uppsättning religiösa trossatser, utan vad som avsågs var snarare ett rationellt förhållningssätt till all kunskap, inklusive religion. Ordet “agnosticism” har därefter blivit ett av de mest felanvända begreppen inom metafysik.

Vid skilda tillfällen har denna term tillskrivits en mängd olika individer och grupper. Ett exempel är de uppriktiga sökare som inte funnit sanningen i religionerna som de kommit i kontakt med. Och ett annat exempel är den religiöst omotiverade personen som använder termen för att ursäkta ett personligt ointresse och på så sätt legitimera en flykt ifrån ansvaret att utröna vilken religion som är den sanna.

Den moderna definitionen av “agnostiker”, som återfinns i Oxford Dictionary of Current English, är inte strikt trogen vad Huxley avsåg, även om den representerar den i dag vanligaste förståelsen och användningen av ordet, nämligen att en agnostiker är “en person som tror att Guds existens inte går att bevisa.“³ Genom denna definition kan ett agnostiskt synsätt gentemot Gud även tillämpas på hypotetiska entiteter som gravitation, entropi, den absoluta nollpunkten, svarta hål, telepati, huvudvärk, hunger, sexlust och själen — entiteter som inte kan ses med blotta ögat eller hållas med handen, men som ändå tycks vara verkliga. Att inte kunna se eller hålla en sak är inte nödvändigtvis ett bevis för att den inte existerar; vilket den troende hävdar är fallet i fråga om Guds existens, medan agnostikern försvarar rätten till dennes tro, så länge denne inte tycker sig se några bevis.

Inom parentes kan det tilläggas att den filosofi som menar att ingenting kan bevisas absolut verkar ha sitt ursprung i Pyrrho från Elis som var en grekisk rättsfilosof hos Alexander den store och allmänt känd som “skepticismens fader.” Trots att en viss skepticism är hälsosam är den extrema hållning som Pyrrho från Elis antog dock problematisk eftersom en pyrrhonist leder “den som är skeptisk mot skepticism” (dvs. en normalt tänkande människa) till att fråga: “Ni säger att ingenting kan bevisas med säkerhet… så hur kan ni vara säkra på det?”

Baserat på sunt förnuft och egna upplevelser accepterar majoriteten av människor de teorier som verkar vara mest rimliga, oberoende av om de kan bevisas i absolut mening eller ej. Följaktligen accepterar vi de teorier som rör gravitation, entropi, den absoluta nollpunkten, svarta hål och hunger av den anledning att de ter sig rimliga. Enligt de människor med en religiös tro bör vi om vi reflekterar över de tecken vi finner i Universum också kunna acceptera att det finns ett högre väsen som har skapat detta världsallt, nämligen Gud.

Källa:
Omarbetad version av: Dr. Laurence B. Brown, The Concept of Agnosticism. www.islamreligion.com. 2007

Fotnoter:

1. Meagher, Paul Kevin et al. Vol. 1, s. 77.
2. Huxley, Thomas Henry. Agnosticism. 1889.
3. Thompson, Della. s. 16.

No related posts.

Oavsett vad muslimska kvinnor gör eller säger för att övertyga världen om motsatsen har ord som slöja, burqa, polygami och sharia inte gjort något annat än att övertyga om att islam förtrycker kvinnan. Även välutbildade och vältaliga kvinnor som bär slöja kan göra lite för att skingra myterna. Kvinnor som däremot visar deras kroppar och når framgång i denna värld hyllas. Men om en kvinna bär slöja, täcker håret eller sätter sin religion ovan världsliga sysslor ses hon genast som förtryckt. Man undrar om detta är fallet även för kvinnor av andra religiösa övertygelser eller gäller detta enbart islam?

Det mest uppenbara tecknet för en muslimsk kvinnas tro är slöjan, samtidigt som det också är det plagg som leder folk till att tro att islam förtrycker henne. Även om de islamiskt lärde är eniga om att slöja och modest klädsel är en skyldighet, är valet mellan att täcka eller inte täcka sig ett frivilligt val för majoriteten av de muslimska kvinnorna världen över. Kvinnor som väljer att bära slöja ser det som en rättighet, inte en börda; och många beskriver slöjan som en befrielse ifrån kravet att uppfylla orealistiska stereotyper dikterade av media.

Vad säger muslimska kvinnor då om sig själva på tal om förtryck? År 2005 visade Gallup-undersökningen¹ Vad kvinnor vill ha: Att lyssna till de muslimska kvinnornas röster att en majoritet av de tillfrågade, i företrädelsevis muslimska länder, främst förbittrades över:

• bristen på enighet mellan muslimska länder,
• våldsextremism och
• politisk samt ekonomisk korruption.

Slöjan, eller andra plagg som täcker ansiktet och kroppen och som ofta beskrivs som verktyg för förtryck, nämndes inte. Rapporten drog slutsatsen:

“… de flesta kvinnor i den muslimska världen är väl medvetna om att de har samma möjligheter och förtjänar samma grundläggande rättigheter som män. Majoriteten av kvinnorna i de undersökta åtta länderna säger att de tror att kvinnan kan göra egna val, arbeta med jobb som hon är kvalificerad för och tjänstgöra på högsta nivå.”

Islam stärkte kvinnans ställning när hon inte längre sågs som ett lösöre att överföra från far till make. De blev lika mycket värda som män, med både rättigheter och skyldigheter att ta hänsyn till. Tyvärr faller muslimska kvinnor ofta offer för kulturella avvikelser som inte hör hemma i islam. Mäktiga personer och grupper påstår sig vara muslimer utan att praktisera islams sanna principer. Närhelst media avslöjar historier om hedersmord, könsstympning, tvångsäktenskap, straff av våldtäktsoffer, kvinnor bundna till deras hem eller kvinnor som nekas utbildning är det egentligen män och kvinnor som är okunniga om kvinnans ställning i islam som avslöjas.

Troende! Det är inte tillåtet för er att ärva [andras] hustrur mot deras vilja; och ni får inte utsätta [era hustrur] för hård behandling för att [förmå dem att begära skilsmässa och på så sätt kunna] återta något av vad ni har gett dem, såvida de inte bevisligen har gjort sig skyldiga till grovt oanständiga handlingar. Och lev med era hustrur i vänskap och samförstånd; om ni fattar motvilja mot dem är det möjligt att ni vänder er ifrån det som Gud skulle ha gjort [till en källa] till rik välsignelse [för er].²

Islam kräver att kvinnor ska behandlas med respekt, heder och rättvisa. Islam fördömer förtryck av alla slag. I islam är kvinnor, liksom män, beordrade till att tro på Gud och att dyrka Honom. Kvinnor är likvärdiga män i form av belöning i Nästa Liv.

“Men den som gör gott och har tron — man eller kvinna — skall stiga in i paradiset och de skall inte lida ens så mycken orätt som [kunde fylla] skåran i en dadelkärna. “³

Enligt islam har kvinnan rätt att äga egendom och då styra över sina tillgångar för att exempelvis handla och ge till välgörenhet. Ingen kan nyttja kvinnas egendom utan hennes medgivande. Islam gav kvinnan en formell arvsrätt. Kvinnan har rätt till utbildning då tillägnande av kunskap är en skyldighet för alla muslimer, män som kvinnor.

Muslimska kvinnor har rätt att acceptera eller avvisa frierier, och gifta kvinnor är helt fria från skyldigheten att försörja familjen. Gifta kvinnor som arbetar har möjlighet att bidra för att täcka hushållets utgifter om de så finner lämpligt. Kvinnor har också rätt att söka skilsmässa om det blir nödvändigt.

Profeten Muhammed, må Guds frid och välsignelser vara över honom, har sagt: “En tidigare gift kvinna bör inte giftas bort, utom efter att hon tillfrågats, och en oskuld bör inte giftas bort utan hennes tillstånd.” Folket frågade: “O Guds sändebud! Hur kan vi veta om hon tillåter?” Han sade: “Hennes tystnad [visar hennes tillåtelse].“⁴

En kvinna gavs av hennes far i äktenskap efter att hon varit gift och hon ogillade äktenskapet. Hon gick då till Guds sändebud som förklarade äktenskapet ogiltigt.⁵

Islam förklarar att kvinnor förtjänar respekt och att de inte skall behöva lida av förtryck. Kvinnor har rätt till ett anständigt liv, utan att behöva möta aggression eller dålig behandling av något slag. De har rätt att leva ett njutningsfullt liv inom islams gränser. Ingen har rätt att nedvärdera en kvinna då islams sanna läror förklara att hennes position skall upphöjas.

Tyvärr är det dock sant att vissa muslimska kvinnor förtrycks, på samma sätt som det finns kvinnor som behandlas illa av män tillhörande andra religiösa övertygelser och etniciteter. Det är också möjligt att säga att vissa regeringar förtrycker kvinnor eller att muslimska män i vissa länder tycker att det är acceptabelt att misshandla kvinnor, men det är inte rätt att säga att islam förtrycker kvinnan för om kvinnor fick de rättigheter som Gud givit dem skulle det förtryck vi idag ser snabbt falla i glömska.

Profeten Muhammed, må Guds frid och välsignelser vara över honom, har sagt: “Blott en ädel man behandlar kvinnor på ett hedersamt sätt. Och ingen annan än en simpel [man] behandlar kvinnor skamligt.“⁶

Källa:
Aisha Stacey, Does Islam Oppress Women? www.islamreligion.com. 2010

Fotnoter:

1. Gallup Organization, Princeton, USA.
2. Koranen 4:19
3. Koranen 4:124
4. Sahih al-Bukhari
5. Ibid.
6. at-Tirmidhi

Related posts:

• Vad kvinnans sköte döljer


• Kan kvinnan ha flera män?


• “Den Himmelske Guden”