“Var kommer maten ifrån?”

Fråga: Jag har lärt mig något om dygdigheten hos imamerna i fråga om mat, som när det gäller imam ash-Shafi‘i. Imam Ahmad ville heller inte ta emot pengar från sin son, som jobbade som domare, då han var osäker på pengarna som hans son fick från myndigheterna. Efter att jag lärt mig detta har jag vägrat att ta emot någon mat utom den mat jag äter i mitt hem från min faders pengar eller den vars ursprung jag är säker på. Detta har orsakat mig några svårigheter och jag blir mycket arg på bröder som insisterar på att jag skall äta, även om det bara är en dadel. Det kommer ofta gäster till vårt hus och de tar med sig frukter eller andra matvaror och jag vägrar att äta. Min vägran att äta beror inte på någon visshet från min sida om att dess ursprung är förbjudet utan anledningen är enbart att jag inte vet vad den islamiska lagen säger. Är det en del av den islamiska lagen att fråga, om jag bjuds in att äta, om pengarnas ursprung som maten har köpts för? Och om jag reser till en annan stad för att besöka en släkting eller vän, bör jag då fråga honom om matens ursprung som jag äter tillsammans med honom? Om en gåva består av mat, bör jag fråga om pengarnas ursprung som den köpts för?

Svar: Att fråga om detta är inte från Muhammad bin ‘Abdullahs – över Honom vare Guds frid och välsignelser – vägledning och ej heller är den från kalifernas eller de ädla följeslagarnas. Detta beror på att det kommer att leda till gräl, osämja och brutna relationer.

Må frid och välsignelser vara över profeten Muhammad, hans familj och hans följeslagare.

Källa:
Muhammad bin ‘Abdul-‘Aziz al-Musnad (1422), Fatāwa Islamiyah. Libanon: Maktaba Dār us-Salām. ISBN saknas