Indien, Malaysia, Indonesien…

Enbart 15 till 20 procent av världens muslimer är araber. Det finns fler muslimer som är indier än araber och det finns fler muslimer som är indoneser än indier. Antagandet att islam enbart är för araber grundar sig troligen i det faktum att större delen av den första generationens muslimer var araber, att Koranen är på arabiska och att profeten Muhammad (över honom vare Guds frid och välsignelser) var arab.

Historien vittnar dock om att profeten (över honom vare Guds frid och välsignelser) och hans följeslagare ansträngde sig till deras yttersta för att sprida islams budskap till alla länder och folkslag. Redan från början av Muhammads (över honom vare Guds frid och välsignelser) uppdrag kom hans följeslagare från vitt skilda bakgrunder. Bland dem fanns:

Bilal, den afrikanske slaven;
Suhaib, den byzantiske romaren;
Abdullah bin Salam, den judiske rabbinen och
Salam från Persien.

Vidare bör det klargöras att alla muslimer inte är araber och att alla araber inte är muslimer. En arab är antingen muslim, kristen, jude, ateist eller anhängare av någon annan religion eller ideologi. Dessutom finns länder som Iran och Turkiet om vilka många tycks tro att invånarna är araber, vilket de inte är. Invånarna talar där andra språk än arabiska och delar inte samma etniska arv.

Då religionens sanningar är eviga och oföränderliga, och människans broderskap är världsomspännande, lär islam att Guds uppenbarelse till människan alltid har varit konsistent, tydligt och universellt. Islam är till för alla människor oberoende av ras, nationalitet och kulturell samt lingvistisk bakgrund. En snabb blick mot den muslimska världen, från Nigeria till Bosnien och från Malaysia till Afghanistan, är ett tillräckligt bevis för islams gränsöverskridande dragningskraft. Koranen säger tydligt:

Vi har sänt dig [Muhammad, inte bara till ditt eget folk utan] till hela mänskligheten, som förkunnare av ett glatt budskap om hopp och som varnare, men de flesta människor är omedvetna [om detta]¹