Koranen

För oss mus­li­mer är det en del av vår reli­gion att tro på alla Guds pro­fe­ter och sän­de­bud lik­väl som på alla Guds uppen­ba­rel­ser i deras ursprung­liga form. Som­liga av dessa skrif­ter exi­ste­rar än idag även om det inte är i den ori­ginal­form som de uppen­ba­ra­des i. Detta är ett resul­tat av mänsk­lig inver­kan. Koranen är den enda skrift som har mot­stått tidens tand då Gud Själv har åtagit Sig att bevara den:

Det är Vi som har uppen­ba­rat denna Koran steg för steg och Vi skall helt visst slå vakt om den!1

Skrif­ter uppen­ba­rade före Muhammed (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom), som det Gamla och Nya Tes­ta­men­tet, ned­teck­na­des först en lång tid efter pro­fe­terna som de uppen­ba­rats till gått bort. I mot­satts till detta skrevs Koranen ned i full­stän­dig form under Muham­mads (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) tid på styc­ken av palm­bark, läder­hu­dar samt ben och det var pro­fe­ten Muhammad (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) som bestämde ord­ningen. Där­ut­ö­ver memo­re­rade tusen­tal av Pro­fe­tens (över honom vare Guds frid och väl­sig­nel­ser) Koranen under dess uppen­ba­relse. Än idag memo­re­ras och läses Koranen i dess ara­biska ori­ginal­form av mil­jo­ner mus­li­mer värl­den över. För varje ny mus­limsk gene­ra­tion har de som memo­re­rat Koranen ökat. Det finns ingen annan skrift, reli­giös eller seku­lär, som har givits samma omtanke genom historien.

Koranen pre­sen­te­rar Guds pro­fe­ter som ett sam­lat bröd­ra­skap med samma pro­fe­tiska upp­drag. De för­med­lade i grund och bot­ten samma bud­skap – inbju­dan till att enbart tillbe vår Ska­pare. Käl­lan till deras bud­skap var likaså den samma – Gud. Även om de andra skrif­terna [Bibeln och Toran] i grund är eniga med Koranen så var de rik­tade till olika natio­ner. med före­skrif­ter just för dem. I Bibeln till­skrivs Jesus (Må Guds frid vara över honom) ha sagt:

Jag har inte bli­vit sänd till andra än de för­lo­rade fåren av Isra­els folk.2

Koranen skil­jer sig dock på så sätt att den uppen­ba­rats till hela mänsk­lig­he­ten och inte till en viss nation. Gud säger:

Vi har sänt dig [Muhammad, inte bara till ditt eget folk utan] till hela mänsk­lig­he­ten, som för­kun­nare av ett glatt bud­skap om hopp och som var­nare, men de flesta män­ni­skor är omed­vetna [om detta].3

Skrev Muhammad (över honom vare Guds frid och väl­sig­nel­ser) Koranen?

När vi dis­ku­te­rar detta påstå­ende är det värt att notera att ingen annan reli­gi­ons urkund påstår sig här­stamma direkt från Gud så tyd­ligt och ofta som Koranen gör. Gud säger:

Ägnar de ingen efter­tanke åt det som Koranen [inne­hål­ler]? De skulle säkert ha fun­nit många mot­sä­gel­ser i den, om den inte varit från Gud.4

När Koranen uppen­ba­ra­des lade ara­berna märke till att dess språk var unikt och distinkt olikt Muham­mads (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) och hans folks dia­lekt. Detta trots att ara­berna vid denna tid var kända för deras poesi och språk­liga kun­ska­per. Koranen näm­ner att Muhammed (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) var­ken kunde läsa eller skriva. Hade detta inte varit sant hade hans mot­stån­dare pro­te­ste­rat och avslö­jat honom, vil­ket det inte finns några rap­por­ter om. Det fanns visst de som avvi­sade Muham­mads (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) bud­skap på samma sätt som andra pro­fe­ters bud­skap avvi­sats, men ingen avvi­sade honom av denna anledning.

Det är också vik­tigt att påpeka att även om Koranen inte är poesi, blev ara­berna myc­ket mindre intres­se­rade av poesi efter dess uppen­ba­relse. Det kan sägas att Koranen är ett ara­biskt lit­te­rärt verk par excel­lence och att Muham­mads fien­der insåg att de inte kunde över­träffa den eller pre­stera något lik­vär­digt, hur myc­ket de än försökte.

Det är inte svårt att bevisa att Muhammad (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) inte besatt all den kun­skap som Koranen inne­hål­ler; som fakta om histo­riska hän­del­ser, tidi­gare pro­fe­ter och natur­fe­no­men. I Koranen nämns åter­kom­mande att Muhammad (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) och hans folk inte kände till dessa ting:

Vi uppen­ba­rar här för dig [Muhammad] dessa dolda ting, som var­ken du eller ditt folk tidi­gare haft kän­ne­dom om. Och ha tåla­mod och avvakta [Guds dom] — den slut­liga segern till­hör dem som fruk­tar Gud.5

Koranen är inte bara den mest memo­re­rade och bäst beva­rade skrif­ten utan den är också oöver­träf­fad i fråga om att påverka män­ni­skans inre med vackra och tyd­liga budskap.

I Koranen kan vi läsa om hur Gud kri­ti­se­rar och kor­ri­ge­rar pro­fe­ten Muhammad (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) för hans oav­sikt­liga fel som män­ni­ska. Hade han själv varit dess för­fat­tare hade han kanske inte inklu­de­rat dessa till­rätta­vi­san­den. Ett exem­pel på detta är när pro­fe­ten (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) för­sökte bjuda in en av de hed­niska ledarna till islam och han avbröts av en blind man som hade kom­mit till honom för att lära sig Koranen. Pro­fe­ten (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) ogil­lade att bli avbru­ten full av hopp om att kunna få de infly­tel­se­rika ledarna till att anamma islam. Med en bis­ter upp­syn vände han sig om med en gest som den blinde man­nen inte kunde se. Kort efter att pro­fe­ten (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) hade talat fär­digt med leda­ren fick han ta emot föl­jande uppen­ba­relse, som han utan tve­kan lät för­medla till folket:

Med bis­ter min vände han sig bort när den blinde man­nen kom fram till honom. Och kanske skulle han — hur hade du kun­nat ana detta? — [kanske skulle han] ha vuxit i ren­het eller ha tagit emot och dra­git nytta av vad du skulle ha sagt [honom].6

Denna histo­ria visar pro­fe­tens (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) stora ärlig­het i fråga om vad som uppen­ba­ra­des till honom. Dessa ver­ser visar likaså att pro­fe­ten (över Honom vara Guds frid och väl­sig­nel­ser) inte för­fat­tade Koranen eller ens var islams grundare.

Vissa kristna kri­ti­ker har påstått att Muhammad (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) inte för­fat­tade Koranen själv utan att han lärde sig eller kopi­e­rade den från judiska eller kristna skrif­ter. Pro­fe­ten Muham­mads kon­tak­ter med judar och kristna var dock myc­ket begrän­sade och histo­riska upp­gif­ter visar att han endast reste utan­för Mecka tre gånger innan han blev pro­fet. När han var nio följde han sin moder till Medina, tre år senare reste han med sin far­bror på en affärs­resa till Syrien och vid 25 års ålder, strax innan hans äkten­skap med Kha­di­jah, ledde han en kara­van till Syrien. Den mest pro­mi­nente kristne som han mötte var en gam­mal blind man vid namn Waraqah bin Naw­fal som var släkt med hans fru Kha­di­jah. Han hade kon­ver­te­rat till kris­ten­dom och var påläst om Evan­ge­liet. Pro­fe­ten (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) mötte honom endast två gånger; det första till­fäl­let var kort före han blev pro­fet och det andra var när han tagit emot den första uppen­ba­rel­sen från Gud. Waraqah dog tre år senare men uppen­ba­rel­sen av Koranen fort­satte under 23 år.

Några av hed­ning­arna som mot­satte sig Muhammad (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) ankla­gade honom för att lära sig Koranen från en kris­ten smed bosatt i Mec­kas ytter­om­rå­den. En uppen­ba­relse i Koranen var dock till­räck­lig för att avfärda detta påstående:

Vi vet att de säger: “Det är bara en män­ni­ska som lär honom denna [Koran]” — [men] den de syf­tar på [med sin beskyll­ning] talar ett utländskt språk, medan detta är kling­ande ren ara­biska.7

Muhammeds fien­der vakade noga över honom i hopp om att finna bevis till stöd för deras påstå­ende att han var en lögnare. De kunde emel­ler­tid inte visa på ett enda till­fälle då pro­fe­ten Muhammad (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) kan tän­kas ha haft hem­liga över­lägg­ningar med någon jude eller kristen.

Det är sant att pro­fe­ten (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) debat­te­rade både med judar och med kristna men de ägde rum öppet i Medina och uppen­ba­rel­sen av Koranen hade då pågått under 13 år. Påstå­en­det att dessa judar och kristna var dess källa sak­nar grund då pro­fe­ten Muhammad (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) roll enbart var den av en lärare; han bjöd öppet in dem till att anta islam och han visade på hur de avvi­kit från Guds sanna mono­te­is­tiska lära. Åtskil­liga kristna och judar antog islam efter att ha hört Muham­mads (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) budskap.

Där­till var det all­mänt känt att Muhammad var­ken var läs– eller skriv­kun­nig. Genom Guds vis­dom var den siste pro­fe­ten anal­fa­bet för att ingen skulle kunna hysa minsta lilla tvi­vel och anklaga honom för att själv skriva eller kopi­era Koranen8

Bibeln fanns dess­utom inte på ara­biska under Muham­mads (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) tid. Den tidi­gaste ver­sio­nen av det Gamla Tes­ta­men­tet på ara­biska är R. Sādis Gaon som först fanns till handa 900 år efter Kristus – sålunda mer är 250 år efter Muham­mads (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) bortgång.

Vi har nämnt att Koranen rym­mer veten­skap­liga mira­kel och vi har lagt fram ett antal fakta som bevis för att de under inga omstän­dig­he­ter kan ha varit kända var­ken för Muhammed eller för någon annan. Nyliga veten­skap­liga upp­täck­ter tycks stämma överens med Koranen och är där­med bevis för att dess källa inte kan vara någon annan än Gud.

Det är sant att det finns lik­he­ter mel­lan Koranen och Bibeln men detta är inte en till­räck­lig grund för att anklaga Muhammed (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) för att ha sam­man­ställt eller kopi­e­rat från Bibeln. Lik­he­terna mel­lan de båda tyder inte på att den senare är ett pla­giat av den tidi­gare utan vad det tyder på är endast att de har samma källa – Gud, Värl­dar­nas Skapare.

Käl­lor:
al-Jumah, Disco­ver Islam. www.islamhouse.com; Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­rishamn: Proprius

Fot­no­ter:

  1. Koranen 15:9 []
  2. Matt 15:24 []
  3. Koranen 34:28 []
  4. Koranen 4:82 []
  5. Koranen 11:49 []
  6. Koranen 80:1 – 4 []
  7. Koranen 16:103 []
  8. Löf­tet om den ej skriv­kun­nige pro­fe­ten åter­finns i Bibeln: “Och räc­ker man den åt någon som inte kan läsa och säger: ‘Läs detta’, så sva­rar han: ‘Jag kan inte läsa’.” (Jesaja, 29:12) []
Läs mer:
Är Jesus Gud?
Dela: