Paulus gjorde Jesus till Gud

Jesus, Marias son, är en av Guds mest framträdande profeter. Jesu (över honom vare Guds frid) budskap var enbart avsett för Israels barn¹ och hans förkunnelse avvek aldrig ifrån shema’². När Jesus (över honom vare Guds frid) stigit upp till himlen spreds redogörelser om hans liv från Palestina till Medelhavsområdet vilket ledde till att hans religion mer kom till att bli en religion om honom. Hans kungörelse om shema' marginaliserades till fördel för diskussionen om hans person och han (över honom vare Guds frid) kom till att ses som Gud och den andra gudomen i treenigheten³.

Efterföljare av tidigare uppenbarelser! Gå inte till överdrift i [utövningen av] er religion och påstå inte om Gud annat än det som är sant! Kristus Jesus, Marias son, var Guds Sändebud och Hans ord förkunnat för Maria och ande av Hans [ande]. Tro därför på Gud och Hans sändebud och säg inte: "[Gud är] tre." Upphör för ert eget bästa! Gud är den Ende Guden. Stor är Han i Sin härlighet, fjärran från [tanken] att Han skulle ha en son! Honom tillhör allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär. Ingen behöver en ytterligare beskyddare utöver Gud.⁴

Paulus från Tarsus betraktas med anledning av hans stora inflytande över kristendomen också som dess grundare. Det Nya Testamentet består av 27 böcker varav 15 kan härledas till honom. Markusevangeliet tycks ha influerats av Paulus och även Jakobsbrevet ser ut till att utgå från hans läror. Han är därtill ansvarig för att ha skiftat fokus från Jesu läror till Jesu natur⁵ när han lärde att Jesu död och återuppståndelse var av yttersta vikt och marginaliserade den mosaiska lagen⁶.

Paulus läror mystifierade den kristna synen på Gud i så stor utsträckning att det tog flera århundraden att utveckla en solid lingvistisk och filosofisk grund⁷. Han var därtill den främste att propagera kristendomen till de icke-judiska polyteisterna i romarriket.

Kristendomen har lidit av beblandning med äldre polyteistiska läror när den därifrån ärvt traditioner. Synkretism⁸ var vanligt i den hellenistiska världen där ett utbyte av läror och ritualer religioner emellan skedde dagligen. Influenser från grekiskt tankegods⁹ och olika mystiska religioner vara av stor vikt under kristendomens bildande. I introduktionen till History of Christianity skriver Edward Gibbon:

Om kristendomen erövrade hedendomen är det lika sant att kristendomen förvrängdes av hedendomen… Många av de hedniska lärorna, uppfunna av egyptierna och idealiserade av Plato, bibehölls som värda att tro på.

Källa:
Salafi Manhaj, The Straight Path. Salafi-Manhaj.com 2006

Fotnoter:

Israels barn, arabiska: bani israīl och hebreiska b’nei yirael är en koranisk och biblisk term som avser israeliterna. Jesus (Må Guds frid vara över honom) sändes till israeliterna då de avvikit från den mosaiska lagen.
”Efter [dessa profeter] sände Vi Jesus, Marias son, med bekräftelse av allt det som ännu bestod av Tora och Vi skänkte honom Evangeliet, som gav vägledning och ljus och bekräftade det som ännu bestod av Tora - där fanns vägledning och förmaningar till de gudfruktiga.” (Koranen 5:46) [↩]
Shema’ är ett förkunnande av Guds enhet som återfinns på flera platser i det Gamla Testamentet ”Shema Yisrael Adonai Eloheinu Adonai Echad.” (Hör O Israel; Herren er Gud är en.) [↩]
I historien har det funnits många gudomliga treenigheter. Ett vanligt exempel är trimurti som är en gudomlig hindusik treenighet. Trimurti omfattar Brahman, fadern och skaparen; Vishnu, sonen och bevararen; och Siva, den heliga anden och förstöraren.
Den katolske missionären fader Joseph de Acosta sade under en resa till Peru 1610: ”Det är märkligt att djävulen... lät en treenighet bli avgudadyrkan” när han fann en peruansk stam dyrka Churunti, Apomti och Intiquaqui som en gud. (God, Andrew Waugh, s. 203) [↩]
Koranen 4:171 [↩]
”Kristendomen har gjort sig av med kristenheten utan att vara medveten om det.” (Soren Kierkegaard, citerad i Times Magazine, dec. 16, 1946, s. 64) [↩]
Paulus trodde att Jesu påstådda korsfästelse betydde att Jesus var förbannad (enligt en passage i det Gamla Testamentet: ”Förbannad är den som hänger på ett träd.”) Men då Paulus trodde att Jesu återuppståndelse visade att Gud hade välsignat honom och inte förbannat honom frågade han sig varför Jesus bar förbannelsen. Han kom till slutsatsen att förbannelsen inte var ett resultat av Jesu egna handlingar utan att han istället led av andras. Därav måste Jesu korsfästelse vara ett offer för andras synder. Paulus fortsatte mot att våra synder bara kan avlägsnas genom att erkänna Jesu korsfästelse. Följaktligen marginaliserade vikten som gavs Jesu död och uppståndelse den mosaiska lagen. Se Bart Ehrmans Teaching company: Paul; Man, Mission and Modus Operandi. [↩]
Thomas Jefferson, USA:s tredje president, sade om treenigheten ”Varför i allsindar skall vi tala om Gud på ett så invecklat sätt.” (Theology, Alistair E. Macgrath)
Tydligheten och renheten i islamisk monoteism särskiljer den från andra religioner. ”Ingen religion har tolkat monoteism på ett mer konsekvent och bokstavligt sätt än islam.” (Encyclopedia Britannica)
”De länder i vilka kristendomen uppstod (Palestina, Syrien, Egypten och norra Afrika) förlorades efterhand. Den överdrivet komplicerade kristna dogmatiken, treenigheten och inre splittringar mellan kristna i jämförelse med enkelheten i den islamiska trosbekännelsen (en Gud och Hans profet) […] ledde till stor del till kristendomens fall.” (The Catholic Church, Weidenfeld och Nicholson, 2002, s. 75) [↩]
[Synkretism är ett teologiskt begrepp med betydelsen religionsblandning, eller att en religion under nytt namn utvecklas genom inhämtande av det "bästa" från två eller flera etablerade religioner (se exempelvis manikeism). Vanligt i historien när kulturer möts och religioner blandas. Förekommer ofta i moderna religionsbildningar och strömningar som New Age. Cao Dai, som bildades på 1920-talet i Vietnam har en brokig samling helgonfigurer, inklusive Karl Marx och Victor Hugo. Synkretism är även en komponent i swedenborgianismen. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Synkretism ] [↩]
Grekisk tragedi är väl invävd i den bibliska berättelsen. Gammal grekisk tragedi bestod av en person av ädel börd och karaktär som begick ett misstag som ledde till hans frånfälle. Ett annat tema i grekisk tragedi, som liknar många teman i Bibeln, är en ädel karaktärs sammanstötning med högre makter, ofta gudar. Enligt Aristoteles (384-322 f.Kr.) gav grekisk tragedi publiken katharsis (emotionell rening) vilket förklarar dess vida attraktion. [↩]